3 failures från mig och ja... en tår i ögat

Som sagt jag har gjort tre stora misslyckanden den senaste tiden.Det första kom en liten söndag för inte så länge sedan.

Jag hade bestämmt att se två finaler i OS den helgen, fotboll och basket. Under lördagen så gick fotbollen. Jag gick upp ungefär kl 11 och gjorde mig frukost. Strax innan tolv så satte jag mig vid TV'n för att kolla på fotbollen, jag antog att den skulle sändas samma tid som vanligt men icke. Matchen var sedan någon timme tillbaka över. Matchen mellan stjärnfyllda Argentina och det unga och lovande Nigeria hade börjat kl 6 och slutat med resultatet 1-0. Då tänkte jag att för att jag inte skulle missa basketen så skulle jag gå upp tidigt nästa morgon. Självklart så kollade jag i tidningen ifall matchen skulle gå kl 6. Och där stog det:
Kl 06:00 OS-sändningar från Peking med bland annat Basket o.s.v. Så jag gick upp kl tio i sex nästa morgon för se på matchen. Men det visade sig visst vara Brons-matchen. Jag kollade i tidningen och såg att de även visade basket vid tolv tiden, så jag gick och lade mig igen.
Vid tolv tiden: Rytmisk gymnastik på TV'n. Va' fan är detta? Det ska ju börja nu, sitter jag och tänker. Och senare enligt SVTs hemsida så började matchen 08:30 så jag missade alltihop.

Failure 2: Två nya tjejer hade börjat i min klass. Två trevliga tjejer som hade bestmämt sig för att läsa i vår underbara klass. Ett problem, eller snarare två, den ena ser ut att heta det som den andra heter och vice versa. Jag brukar aldrig ha problem med namn men nu fick jag stora problem ledde till att jag till slut blev riktigt förbannad på mig själv. Det är inte förräns de senaste dagarna som jag har lärt mig. Men det var inte lätt.

Numero tres: Igår när jag tittade ut genom mitt fönster så tyckte jag att det såg som om det skulle bli ett fint väder, så jag struntade i jackan och paraplyet. Vid ett tiden stog regnet som spön i backen. Skitkul att cykla hem tre km i regn.

Jag vill avsluta med en seriös grej nu. Det är den spanska sport-tidningen
"Marca" som skrev någonting rikigt berörande enligt mig, någonting jag aldrig sett tidigare. Så här löd en bit av en artikel dagen efter Spaniens vinst i en träningslansdkamp mot Danmark i fotboll:
Del Bosque debuterade med vinst… men det är inte viktigt. Landslaget briljerade ännu en gång… men det är inte viktigt. Xavi och Alonso gjorde tre fantastiska mål… men det är inte viktigt. Det viktiga är en flygplansolycka som har krävt 153 människors liv, som har splittrat hundratals familjer, och orsakat sorg hos 46 miljoner spanjorer.
Det är med en tår i ögat som skriver det här. Och det är med sorg i hjärtat som jag applåderar åt "Marcas" synvinkel, en synvinkel som reflekterar verkligheten.